Pinkflower

Pink isn't just a colour it's an attitude

Jag tror,,,

Kategori: Allmänt

Jag tror att jag är inne i en väldigt känslig period.. jag vet inte vad det är med mig.. Men känner igen det från det året jag åkte till USA.. Känslorna och tankarna var många.. Nu är dem här igen.. Tankarna.. Har hur mycket tankar och tänker alldels för mkt.. Verkligen för mkt.. Men det är svårt.. Att ta steget att flytta till Borås för tre år sedan var inte alls svårt.. Men det jag inte visste då var att jag skulle tappa mycket från Malmö.. Jag menar jag åkte till Usa och hade allt när jag kom hem igen.. Så är det inte riktigt nu.. Det är väldig tråkigt samtidgt som jag vet att alla andra har sina egna liv också..Alla är så uppe i sitt eget att man glömmer bort varandra.. Vet inte men det känns konstigt i allfall..

Jag trodde att jag skulle ha många kompisar kvar från gymnasiet.. Nu vet jag inte riktigt vem som är mina kompisar längre..och det handlar inte bara om kompisarna från gymnasiet utan många andra från Malmö och från Borås.. Hur ska jag veta att dem kompisarna jag har i Borås kommer vara mina kompisar efter skolan är slut? Det kan jag aldrig veta... Men jag vet att jag kommer ha några kvar av dem. =) Och dem vet vem dem är också. Och jag vet att jag har kopmisar i Malmö som jag verkligen vet är mina riktiga vänner..

Jag bröt ihop för någon vecka sedan på riktigt och bara grätt..Mamma ringde och fick höra mig riktigt ledsen vilket var lite jobbigt men det var verkligen så skönt att prata med henne. Hon får mig alltid på bättre humör vilket är väldigt skönt... Jag frågade henne varför hon trodde att det hade blivit såhär.. Då fick jag till svar. Ni träffas inte längre ni gör inte saker tillsammans.. Det är ingen som har visat intresse för att komma och hälsa på dig. Sant tänkte jag.. Mamma har rätt i det hon säger.. Jag har inte haft så många vänner på besök här. Vilket har varit väldigt tråkigt.. Men samtidigt förstår jag det.. Eller nej det gör jag inte.. Varför egentligen? Många av er där hemma har heltidsjobb så pengar kan man inte skylla på, så dyrt är det inte att komma och hälsa på.. Men brist på tid..Det förstår jag men samtidigt kan man offra en helg någongång och hälsa på sin kompis..Det tycker i allfall jag..Det är så tråkigt att folk ska förvänta sig att jag kan träffas när jag kommer hem till Malmö. Det finns inte möjligthet till det..  Det minsta man kan begära är ett telefon samtal eller ett sms så jobbigt är det inte.

Jag känner mig bortglömd ibland önskar jag att folk ringde och frågade mig om jag hade kunnat tänka mig att komma hem den eller den helgen för att det händer då.. Men det känns verkligen ego trippat att tänka så att folk ska ta hänsyn till mig.. Men det hade verkligen varit kul att kunna vara med någon gång, Det var verkligen en hemskt känsla i helgen.. När jag visste att nästan alla tjejer skulle träffas och ha julmys.. Jag ville så gärna vara med, jag hade hoppats på en helg när jag också kunde. Men så blev det inte.

Det som är svårtast att inse det är att man faktikst har förlorat vänner jag har jätte svårt att acceptera det och gå vidare.. Jag vet inte hur man gör? Kan man bara sluta vara vänner? Hur gör man slut med vänner?? Jag vet inte om jag vill.Men samtidigt som en god vän sa till mig.. Vänner ska inte bara ta ifrån en utan måste också ge energi till en...Så sant.. Ush jag vet inte hur jag ska göra med allt..Men en sak vet jag i allfall.. Jag vet att jag har vänner i Malmö som är mina riktiga vänner! Och ni är GULD VÄRLDA och ni vet vem ni är...

Jag har valt att fira Nyår i Borås eftersom mitt liv i Borås börjar på riktigt 2010.. Det är här jag kommer att bo! Och jag ser verkligen framemot att börja ett liv här tillsammans med nära och kära..

Men det är också lite jobbigt för att man kan aldrig hälsa på mamma o pappa spontant..Det känns också lite jobbigt.Fast mamma o pappa är alltid mamma och pappa dem finns där alltid! Jag älskar er!

Rebecka har gått och blivit sambo! Riktigt roligt. ser framemot att träffe henne och Karwan och se deras lägenhet..

Jag vet inte hur många som läser min blogg som kommer att känna sig träffade men jag kännde att jag var tvungen att få ut lite av mina tankar.. Det är såhär jag känner!

Det är väldigt svårt för mig att acceptera att man inte är vänner längre..

Kommentarer

  • Anna säger:

    Gumman, du är underbar det vet du =) Men man känner så ibland, det gör jag med, då stänger jag in mig och bara är ledsen. Träffade en kompis från gymnasiet igår och vi sa det båda två att det är så att man knappt ses längre, tiden räcker inte till och man har gått vidare i sitt liv liksom, man har andra kompisar..Jag kan också känna så att varför flyttade jag till Ulricehamn? Jag har ingen här heller...Inte så långt som du har flyttat,men samma käsnla ändå..Ibland vill jag bara flytta tillbaka till Borås där jag har alla vänner. Eller är dem vänner även fast man inte ses och de inte är intresserade av att hälsa på mig? Är det bara upp till mig att åka och hälsa på dem? Många tankar finns det, hinner inte skriva mer nu, måste till bussen. Men vi ses i skolan sen :) Love you

    2009-12-09 | 07:31:12
    Bloggadress: http://annakastanius.blogg.se/
  • Marina säger:

    Ah gumman min lilla pärla. Du ska inte vara ledsen. Livet är fyllt med förändringar och ingenting varar för evigt. Det låter kanske tragiskt men tänk istället på allt du har lärt dig utav detta. Människor kommer och går, livssituationer förändras och ännu är inte förändringarna slut.

    Det viktiga i allt detta det är att det faktiskt finns dom som inte släpper dig, det finns dom som kommit tillbaka, band som blivit starkare...koncentrera dig på det istället och ta inte det andra så personligt. Kompisar gör uppbrott varje dag medans vänner står där....även om dom inte har tid varje dag så finns du i deras medvetande och tanke.

    Du kan ju själv tänka dig hur många jag har kvar sedan jag blev mamma....inte ens den jag kallade min bästa vän hör av sig. Men det är klart..jag är inte rolig längre..jag har barnen att tänka på och kan inte släppa allt som man kunde innan så jag har full förståelse.

    Det roliga i det hela är att trots att många kontakter bröts så fick man nya...återigen var det en livsförändring..du och jag fick ett starkare band på någon vänster och jag väljer att lägga ner mer tanke på det istället för att lägga energi på vem jag inte har kvar längre.

    Tänk på att där är så många som behöver dig och uppskattar dig och allt du gör. Du är en mycket speciell vän Linda som ställer upp i vått och torrt ända från Borås och det vet du att jag är tacksam för.

    Hoppas du kommer på bättre tankar darling. Snart ska vi ju ha myskväll och nya naglar =) Love u hjärtat! Puss!

    2009-12-09 | 08:12:01
  • Lotta säger:

    Jag förstår precis vad du menar, jag sitter i samma båt. Jag vet nu vilka som är mina vänner, jag har få vänner, men riktigt bra sådana. Du kommer alltid att vara min vän o jag hoppas att jag alltid kommer vara din vän! Kram

    2009-12-09 | 23:12:13
    Bloggadress: http://komigenlotta.blogg.se/
  • Linda Pihlblad säger:

    Linda Linda, du var min allra första vän här i Borås och vi har många goa minnen och kommer ha många fler, det kan jag lova dig! Vi har kommit varandra så nära dessa år och jag älskar dej gumman. Vet precis hur du känner , har och är i precis samma situation. Men kom ihåg du är guld värd, You are one of a kind!! Love:)

    2009-12-10 | 18:24:57
  • Anonym säger:

    usch ja... men det där är nåt som kommer fortsätta livet ut...

    2009-12-10 | 20:59:37

Kommentera inlägget här: